Перевод: со всех языков на все языки

со всех языков на все языки

a me lo domandi

  • 1 domandiŋ-domandiŋ

    (adv) little, gradually. A ke domandiŋ- domandiŋ. Do it gradually.

    Mandinka-English dictionary > domandiŋ-domandiŋ

  • 2 domandiŋ

    (adv) few, little. Taa ñaato domandiŋ. Go forward a little.

    Mandinka-English dictionary > domandiŋ

  • 3 dómandi

    [d̥ou:mand̥ɪ]
    m dómanda, dómendur

    Íslensk-Russian dictionary > dómandi

  • 4 dómandi

    (pl. -endr), m. judge, = dómari.
    * * *
    a, m., pl. dómendr, [A. S. dêmend], a judge, Fas. ii. 32, Grág. i. 27, 65, 79, Nj., N. G. L. i. ii, Eg. ch. 57, Stj. 378 sqq.; as to the Icel. judges cp. esp. Grág. Þ. Þ. ch. 1, 6, and numberless passages in the laws and Sagas.

    Íslensk-ensk orðabók > dómandi

  • 5 dómandi

    m., pl. dómendr

    Old Norse-ensk orðabók > dómandi

  • 6 e me lo domandi!

    e me lo domandi!
    you're asking me?
    \
    →  domandare

    Dizionario Italiano-Inglese > e me lo domandi!

  • 7 meðdómandi

    [mεðd̥oumand̥ɪ]
    m

    Íslensk-Russian dictionary > meðdómandi

  • 8 yfir-dómandi

    a, m. an over-judge, chief justice, K. Á. 218.

    Íslensk-ensk orðabók > yfir-dómandi

  • 9 domo

    domo, domuī, domitum, āre (altind. damāyáti, bezwingt, bewältigt, griech. δαμάω, ahd. zemmen, nhd. zähmen), zähmen, bändigen, I) eig.: a) Tiere u. (poet.) deren Glieder, beluas, Cic.: feras, Phaedr.: elephantos, Plin.: leones, Ov.: Lernaeam, Ov.: pecus, Sall.: equorum domiti greges, Curt.: iuvencos, Col. u. Porphyr.: vitulos, Verg.: non domito frenos ore momordit equus, Tibull.: aliis timendi dente premunt domito Cybeleia frena leones, Ov. – m. Abl. (durch) tauras aratro, Col. 6, 22, 1: equos stimulo et verbere, Ov. met. 2, 399. – m. ad (zu) u. Akk., utrumque animal (leones et tigres) ad mansuetudinem, Curt. 9, 8 (30), 2: asinos ad eas res, ad quas etc., Varro r.r. 2, 6, 4. – absol., ratio domandi, Col.: domandi peritus magister, tüchtiger Pferdebändiger, Sen.: viam insiste domandi, Verg.: ad domandum proni (boves), Varro. – prägn., domita mansuetudo, durch Zähmung hervorgebrachte S., Iustin. 15, 4, 9. – b) einzelne Menschen oder ganze Völker u. Länder, α) einzelne Menschen u. (poet.) deren Körper bändigen, bezwingen, niederwerfen, erlegen, Busirin, Ov.: Cygnum, Ov.: iuvenes (v. Mädchen), Prop.: sic domito saevum prostravit corpore Theseus, Catull. – m. Abl. (mit, durch), hastā pugnantem, Ov.: Acheloum iacturā decoris (des Horns), Ov.: virgineā (Dianae) domitus sagittā, Ov. – β) Völker, Länder, be zwingen, überwinden, untertänig (unterwürfig) machen, Allobroges, Cic.: Britannos, Ov. u. Tac.: gentes, Cic.: ceteras nationes, Cic.: ab oceano ad ortum solis omnia, Sall.: terrarum orbem, Vell.: Africam, Hor. u. Eutr.: Cretum opes, Ov. – mit Abl. (durch), finitimos omnes bello, Vell. (u. so homines domiti bello, Cic.): maximas nationes virtute, Cic.: fame domiti Samnites, Liv.: omnia circa se domita armis habere, Liv. – II) übtr.: 1) lebl. Objj.: a) konkr. Objj.: α) wilde Fluten bändigen, brechen, ipsius fluminis vim, Liv.: hiemes Ioniumque, Sil. – m. Abl. (mit, durch), surgentes fluctus ardentibus ulnis, Sil.: ingenti aequora velo, durchschneiden, Val. Flacc. – β) übh. alles Wilde, Rohe bändigen, impexos certo ordine crines, in gehörige Ordnung bringen, Sil. – ferrum, bearbeiten, Amm. – ulmum vi flexam in burim, gewaltsam zur Pfl. beugen, Verg. – arbores multā mercede, mit vielen Kosten emsig pflegen, Verg. – terram od. rura rastris, urbar machen, bebauen, Verg. u. Sil.: u. so extremis domitus cultoribus orbis, Verg. – Alpes, zugänglich machen, Sil.: u. so saxa magnā vi, Sil. – uvas prelo, keltern, Hor. – sectam de tergo partem ferventibus undis, weich kochen, Ov. – carnibus gallinaceorum venena serpentium, unschädlich machen, Plin.: u. so tactu venena, Sil. – v. lebl. Subjj., mella durum Bacchi domitura saporem, benehmen, Verg.: oleum, gerinnen machen, verdicken (v. einem Harz), Plin.: sulpur, quo domantur plurima, zerstört wird, Plin. – b) abstr. Objj.: α) physische Zustände: frigus famemque, mit K.u.H. kämpfen, Sil.: u. so labores, mit Mühen kämpfen, M. bestehen, Sil.: v. lebl. Subjj., cibus famem domat, potio sitim Sen.: virtus omnia domuerat, ihr Heldengeist war über alles (alle Mühen u. Gefahren) Herr geworden, Sall. – β) geistige Zustände: infernas carmine leges, ungültig machen, Manil. 1, 326: delicta od. leviora delicta, durch Buße ungeschehen machen, abbüßen lassen, bestrafen, Claud. cons. Mall. et Theod. 222. Sil. 13, 845. – bes. gemütl. Zustände, bezähmen, bändigen, avidum spiritum (Habgier), Hor.: invidiam, Hor.: domitas habere libidines, Cic.: impetus hominum et iracundias (v. Stein androdamas), Plin. – 2) pers. Objj.: hominem servom suos domitos habere oportet oculos et manus orationemque, im Zaume halten, Plaut. mil. 563 sqq. – v. lebl. Subjj., somno domitus, überwältigt, Tibull.: quibus unda pepercit, illos longa domant inopi ieiunia victu, zehrt der Hunger auf, Ov.: hanc quoque gentem idem fortunae impetus domuit, bezwang, Curt. – / Perf. im Vulgärlat. auch domavi, Porphyr. Hor. sat. 2, 6, 12 (wo domaverunt): Partiz. in der Vulgärspr. auch domatus, Petron. 74, 14. Vulg. (Amiat.) Iac. 3, 7 u. Gloss.

    lateinisch-deutsches > domo

  • 10 domo

    domo, domuī, domitum, āre (altind. damāyáti, bezwingt, bewältigt, griech. δαμάω, ahd. zemmen, nhd. zähmen), zähmen, bändigen, I) eig.: a) Tiere u. (poet.) deren Glieder, beluas, Cic.: feras, Phaedr.: elephantos, Plin.: leones, Ov.: Lernaeam, Ov.: pecus, Sall.: equorum domiti greges, Curt.: iuvencos, Col. u. Porphyr.: vitulos, Verg.: non domito frenos ore momordit equus, Tibull.: aliis timendi dente premunt domito Cybeleia frena leones, Ov. – m. Abl. (durch) tauras aratro, Col. 6, 22, 1: equos stimulo et verbere, Ov. met. 2, 399. – m. ad (zu) u. Akk., utrumque animal (leones et tigres) ad mansuetudinem, Curt. 9, 8 (30), 2: asinos ad eas res, ad quas etc., Varro r.r. 2, 6, 4. – absol., ratio domandi, Col.: domandi peritus magister, tüchtiger Pferdebändiger, Sen.: viam insiste domandi, Verg.: ad domandum proni (boves), Varro. – prägn., domita mansuetudo, durch Zähmung hervorgebrachte S., Iustin. 15, 4, 9. – b) einzelne Menschen oder ganze Völker u. Länder, α) einzelne Menschen u. (poet.) deren Körper bändigen, bezwingen, niederwerfen, erlegen, Busirin, Ov.: Cygnum, Ov.: iuvenes (v. Mädchen), Prop.: sic domito saevum prostravit corpore Theseus, Catull. – m. Abl. (mit, durch), hastā pugnantem, Ov.: Acheloum iacturā decoris (des Horns), Ov.: virgineā (Dianae) domitus sagittā, Ov. – β) Völker, Länder, be-
    ————
    zwingen, überwinden, untertänig (unterwürfig) machen, Allobroges, Cic.: Britannos, Ov. u. Tac.: gentes, Cic.: ceteras nationes, Cic.: ab oceano ad ortum solis omnia, Sall.: terrarum orbem, Vell.: Africam, Hor. u. Eutr.: Cretum opes, Ov. – mit Abl. (durch), finitimos omnes bello, Vell. (u. so homines domiti bello, Cic.): maximas nationes virtute, Cic.: fame domiti Samnites, Liv.: omnia circa se domita armis habere, Liv. – II) übtr.: 1) lebl. Objj.: a) konkr. Objj.: α) wilde Fluten bändigen, brechen, ipsius fluminis vim, Liv.: hiemes Ioniumque, Sil. – m. Abl. (mit, durch), surgentes fluctus ardentibus ulnis, Sil.: ingenti aequora velo, durchschneiden, Val. Flacc. – β) übh. alles Wilde, Rohe bändigen, impexos certo ordine crines, in gehörige Ordnung bringen, Sil. – ferrum, bearbeiten, Amm. – ulmum vi flexam in burim, gewaltsam zur Pfl. beugen, Verg. – arbores multā mercede, mit vielen Kosten emsig pflegen, Verg. – terram od. rura rastris, urbar machen, bebauen, Verg. u. Sil.: u. so extremis domitus cultoribus orbis, Verg. – Alpes, zugänglich machen, Sil.: u. so saxa magnā vi, Sil. – uvas prelo, keltern, Hor. – sectam de tergo partem ferventibus undis, weich kochen, Ov. – carnibus gallinaceorum venena serpentium, unschädlich machen, Plin.: u. so tactu venena, Sil. – v. lebl. Subjj., mella durum Bacchi domitura saporem, benehmen, Verg.: oleum, gerinnen machen, verdic-
    ————
    ken (v. einem Harz), Plin.: sulpur, quo domantur plurima, zerstört wird, Plin. – b) abstr. Objj.: α) physische Zustände: frigus famemque, mit K.u.H. kämpfen, Sil.: u. so labores, mit Mühen kämpfen, M. bestehen, Sil.: v. lebl. Subjj., cibus famem domat, potio sitim Sen.: virtus omnia domuerat, ihr Heldengeist war über alles (alle Mühen u. Gefahren) Herr geworden, Sall. – β) geistige Zustände: infernas carmine leges, ungültig machen, Manil. 1, 326: delicta od. leviora delicta, durch Buße ungeschehen machen, abbüßen lassen, bestrafen, Claud. cons. Mall. et Theod. 222. Sil. 13, 845. – bes. gemütl. Zustände, bezähmen, bändigen, avidum spiritum (Habgier), Hor.: invidiam, Hor.: domitas habere libidines, Cic.: impetus hominum et iracundias (v. Stein androdamas), Plin. – 2) pers. Objj.: hominem servom suos domitos habere oportet oculos et manus orationemque, im Zaume halten, Plaut. mil. 563 sqq. – v. lebl. Subjj., somno domitus, überwältigt, Tibull.: quibus unda pepercit, illos longa domant inopi ieiunia victu, zehrt der Hunger auf, Ov.: hanc quoque gentem idem fortunae impetus domuit, bezwang, Curt. – Perf. im Vulgärlat. auch domavi, Porphyr. Hor. sat. 2, 6, 12 (wo domaverunt): Partiz. in der Vulgärspr. auch domatus, Petron. 74, 14. Vulg. (Amiat.) Iac. 3, 7 u. Gloss.

    Ausführliches Lateinisch-deutsches Handwörterbuch > domo

  • 11 little

    I
    (va) dooyaata.
    II
    (v) dooyaa, kuŋofeeyaa.
    (adv) domandiŋ, domandiŋ-domandiŋ.
    IV
    (adj) dooyaa, dooyaariŋ.

    English-Mandinka dictionary > little

  • 12 domandare

    1. v/t per sapere: nome, ora, opinione et cetera ask
    per ottenere: informazioni, aiuto et cetera ask for
    domandare un favore a qualcuno ask someone a favour
    domandare scusa apologize
    2. v/i: domandare a qualcuno ask someone
    per parlargli ask for s.o.
    * * *
    domandare v.tr. ( per sapere) to ask; ( per avere) to ask for (sthg.); ( imperiosamente) to demand: gli domandai: 'Chi sei?', I asked him: 'Who are you?'; gli domandai dieci sterline, I asked him for ten pounds; le domandai l'ora, I asked her the time; mi domandò di lavorare con lui, he asked me to work with him; mi domandò nome e indirizzo, he asked (me) my name and address; mi domandò bruscamente che cosa volessi, he demanded what I wanted; mi fermarono sulla porta e mi domandarono di seguirli, they stopped me at the door and asked me to follow them; non domandare troppo da lui!, don't ask too much of him!; vi domando scusa, I beg your pardon; vorrei domandarti un favore, I should like to ask you a favour (o to ask a favour of you); mi domando perché non sia qui, I wonder why he is not here // domandare il consiglio di qlcu., consiglio a qlcu., to ask (o to request) s.o.'s advice; domandare notizie della salute di qlcu., to inquire after s.o.'s health; domandare la strada a qlcu., to ask the way of s.o.; domandare l'elemosina, to beg (for alms); domandare la parola, to ask leave to speak; domandare il permesso, to ask permission; domandare udienza a qlcu., to ask (o to request) an audience of s.o.; domandare giustizia, to demand justice
    v. intr. ( chiedere notizie) to inquire (after s.o., sthg.); ( chiedere informazioni) to ask (about s.o., sthg.): gli domanderò del suo nuovo lavoro, I shall ask him about his new job; mi domandò di mio padre, della sua salute, he inquired after my father, after his health.
    * * *
    [doman'dare]
    1. vt
    1) (per sapere: ora, nome, indirizzo) to ask
    2) (per ottenere: informazione, consiglio, aiuto) to ask for

    domandare il permesso di o per fare qc — to ask permission to do sth

    domandare scusa a qn — to beg sb's pardon, say sorry to sb

    domandare un favore a qn — to ask sb a favour, ask a favour of sb

    domandare la parolato ask leave o permission to speak

    3)

    domandarsi — to wonder, ask o.s.

    2. vi
    (aus avere)

    mi ha domandato di te — she asked after you, (voler vedere o parlare a) to ask for sb

    c'è un signore che domanda di te (al telefono) there's a gentleman asking to speak to you, (voler vedere) there's a gentleman asking to speak to o see you

    PAROLA CHIAVE: domandare non si traduce mai con la parola inglese demand
    * * *
    [doman'dare] 1.
    verbo transitivo
    1) (chiedere) (per sapere) to ask [ora, strada]; (per ottenere) to ask for [denaro, aiuto, perdono, consiglio]

    domandare il permesso a qcn. — to ask (for) sb.'s permission

    domandare scusa a qcn. — to apologize to sb.

    domandare qcs. a qcn. — to ask sb. sth.

    domandare a qcn. come, perché, se — to ask sb. how, why, whether

    "è partita?" domandò — "has she left?" he asked

    2.
    verbo intransitivo (aus. avere) to ask

    Luca ha domandato di te — Luca asked after you, Luca asked how you were getting on

    3.

    -rsi se, perché, come, dove — to wonder whether, why, how, where

    * * *
    domandare
    /doman'dare/ [1]
     1 (chiedere) (per sapere) to ask [ora, strada]; (per ottenere) to ask for [denaro, aiuto, perdono, consiglio]; domandare il permesso a qcn. to ask (for) sb.'s permission; domandare scusa a qcn. to apologize to sb.; e me lo domandi! you're asking me?
     2 (interrogare) domandare qcs. a qcn. to ask sb. sth.; domandagli come si chiama ask him his name; domandare a qcn. come, perché, se to ask sb. how, why, whether; "è partita?" domandò "has she left?" he asked
     3 (come prezzo) quanto domandano per quel quadro? what (price) are they asking for that painting?
     (aus. avere) to ask; Luca ha domandato di te Luca asked after you, Luca asked how you were getting on
    III domandarsi verbo pronominale
      (interrogarsi) -rsi se, perché, come, dove to wonder whether, why, how, where; non ti sei mai domandato perché? haven't you ever wondered why o asked yourself why?

    Dizionario Italiano-Inglese > domandare

  • 13 gradually

    I
    (adv) domandiŋ-domandiŋ.
    II
    (adj) domaŋ-domaŋ.

    English-Mandinka dictionary > gradually

  • 14 domandare

    1. vt
    1) спрашивать, задавать вопрос
    domandare qc a qdспросить кого-либо о чём-либо / что-либо у кого-либо
    domandare la stradaспросить дорогу / как пройти
    a me lo domandi? разг. — ты это меня спрашиваешь?; а я откуда знаю?
    3) просить; ходатайствовать
    2. vi (a)
    (di) спрашивать, справляться
    qualcuno al telefono domanda di Lei — Вас кто-то спрашивает по телефону
    Syn:
    Ant:
    ••

    Большой итальяно-русский словарь > domandare

  • 15 уста

    мн. поэт.
    labbra f pl; bocca f ( рот)
    вложить в устаfar parlare i propri personaggi ( delle opere letterarie); mettere in bocca ( a qd)
    говорить чьими-л. устами — parlare per bocca di qd
    узнать из чьих-л. уст — sapere da altri
    не сходить с уст — essere sulla bocca di tutti
    ••
    устами младенца глаголет истина — chi vuol sapere la verità, la domandi alla purità

    Большой итальяно-русский словарь > уста

  • 16 domandare

    domandare 1. vt 1) спрашивать, задавать вопрос (+ D) domandare qc a qd -- спросить кого-л о чем-л; спросить что-л у кого-л domandare la strada -- спросить дорогу; спросить, как пройти domandare il prezzo al venditore -- спросить продавца о цене domandare l'ora -- спросить сколько времени <который час> a me lo domandi? fam -- ты это меня спрашиваешь?; а я откуда знаю? non Х da domandare fam -- (здесь) и так все ясно; нет вопроса (разг) 2) запрашивать( цену) 3) просить (+ A, + G); ходатайствовать (о + P) domandare l'elemosina -- просить милостыню domandare la parola -- просить слова domandare scusa -- просить прощения domandare consiglio -- советоваться, спрашивать совета domandare un favore -- (по)просить об одолжении 4) lett жаждать (+ G); взывать (к + D) 5) lett звать, называть 2. vi (a) (di) спрашивать, справляться (о + P) domandare di qd -- разыскивать <искать> кого-л qualcuno al telefono domanda di Lei -- Вас кто-то спрашивает по телефону domandare Х lecito (e rispondere Х cortesia) prov -- спросить -- не грех (, а ответить -- вежливость)

    Большой итальяно-русский словарь > domandare

  • 17 domandare

    domandare 1. vt 1) спрашивать, задавать вопрос (+ D) domandare qc a qd спросить кого-л о чём-л; спросить что-л у кого-л domandare la strada — спросить дорогу; спросить, как пройти domandare il prezzo al venditore — спросить продавца о цене domandare l'ora — спросить сколько времени <который час> a me lo domandi? fam — ты это меня спрашиваешь?; а я откуда знаю? non è da domandare fam — (здесь) и так всё ясно; нет вопроса ( разг) 2) запрашивать ( цену) 3) просить (+ A, + G); ходатайствовать (о + P) domandare l'elemosina — просить милостыню domandare la parola — просить слова domandare scusa — просить прощения domandare consiglio советоваться, спрашивать совета domandare un favore — (по)просить об одолжении 4) lett жаждать (+ G); взывать (к + D) 5) lett звать, называть 2. vi (a) (di) спрашивать, справляться (о + P) domandare di qd разыскивать <искать> кого-л qualcuno al telefono domanda di Lei — Вас кто-то спрашивает по телефону

    Большой итальяно-русский словарь > domandare

  • 18 insisto

    īn-sisto, stitī, ere, I) auf etwas sich stellen, sich hinstellen, hintreten, auftreten, konstr. mit in u. Akk. od. Abl., mit bl. Abl., m. Dat., m. Acc. u. absol., A) eig.: 1) im allg.: in sinistrum pedem, Quint.: ille cingulus lunae, in quo qui insistunt etc., auftreten = stehen, Cic.: insistere in terra, auf den Boden treten, Curt.: digitis (auf die Fußzehen), Ov.: summis digitis (auf die Fußspitzen), Sen. rhet.: iacentibus, auf die Gefallenen, Caes.: campis, Tac.: margine ripae, Ov.: virgā solum, quo insistebat, denotavit, Val. Max.: plantam, limen, auf den Fuß, auf die Schw. treten, Plaut. u. Verg.: firmiter od. firme, fest auftreten, festen Fuß fassen, Caes. u. Suet.: pedum primis vestigia plantis, zuerst auftreten (v. kleinen Kindern), Verg.: ins. vestigiis alcis, in jmds. Fußtapfen treten, -wandeln (bildl.), Cic. u.a.: u. so nimium fraternis vestigiis, Sen. rhet.: dissolutis membris insistere (auftreten) nequibat, Tac. – v. Örtl., nec desunt villae, quae secutae fluminis amoenitatem margini insistunt, auf dem R. festen Fuß fassen, d.i. aufgebaut sind, Plin. ep. 8, 8, 6. – 2) insbes.: a) einen Weg usw. betreten, einschlagen, ihn wandeln, iter, Plaut. u. Liv. (s. Brix Plaut. capt. 791): vestigia certa viae, Lucr. – b) mit dem Nebenbegr. der feindl. Nähe = jmdm. auf dem Fuße folgen, auf dem Nacken sitzen, ihn hart bedrängen, ihm zusetzen, referentibus pedem, Liv.: dies noctesque hostibus, Liv. – B) übtr.: 1) im allg.: quam insistam viam u. quā quaerere insistam viā, Ter.: perge tenere istam viam, quam institisti, Cic.: iter, quod insistis, ego quoque probo, Liv.: viam domandi, Verg.: absol., ne impulsus irā prave insistas, einen verkehrten Weg einschlägst, Ter.: in tanta gloria insistentes (zu gewärtigen haben), ut omnia humana leviora videri debeant, Cic. – 2) insbes.: a) etwas mit Eifer und Tätigkeit vornehmen, -betreiben, -verfolgen, einer Sache zusetzen, bei od. in etw. beharren, an etw. festhalten, in dolos, Plaut.: u. so totus et mente et animo in bellum insistit, wendet seine ganze Aufmerksamkeit u. Tätigkeit auf den Krieg, Caes.: ad spolia legenda foedamque etiam hostibus spectandam stragem, sich anschicken, Liv. 22, 51, 5: mit bl. Acc., munus, Cic.: quam rationem belli insisterent, welche Art der Kriegführung, Caes.: u. so rationem doli, Plaut.: hanc rationem, Plaut. (s. Brix Plaut. mil. 774): insiste hoc negotium, Cic.: mit Dat., muris, Liv.: ei rei, Liv.: rebus magnis, Tibull.: spei, Tac.: studiis, Quint.: temporum notis, die Epochen der Geschichte durchforschen, Vell.: honoribus, Plin. ep.: acrius obsidioni, Curt.: perdomandae Campaniae, Tac.: absol., sic institit ore, fuhr fort, Verg. Aen. 12, 47. – b) hinter jmd. hersein, daß er etw. tut, jmdm. zusetzen, quod nimium institerat viventi, Hor. sat. 2, 5, 88: insistere atriensibus, ut supellectilem exponant, Colum. 12, 3, 9. – II) (mit dem Nbbgr. der gehemmten Bewegung) stehen bleiben, still stehen, A) eig.: insistentibus et irridentibus, qui etc., indem stehen blieben usw., Tac.: u. so stellae insistunt, stehen (scheinbar) still, Cic. – B) übtr.: 1) in der Rede Halt machen, a) Halt machen, innehalten, (den Zusammenhang) abbrechen, quae cum dixisset paulumque institisset, ›Quid est?‹ inquit, Cic.: quid est cur claudere aut insistere orationem malint, quam cum sententia pariter excurrere? Cic.: efficiendum est nobis, ne fluat oratio, ne vagetur, ne insistat interius, Cic.: insistentes clausulae, Quint.; vgl. Jahn Cic. or. 170. – b) bei etwas stehen bleiben = verweilen, ut si singulis (peccatorum gradibus) insistere velim, progredi iste non possit, Cic.: vitiis amicae, Ov.: cum in rebus singulis insistas et intellegas, quid quisque concedat, Cic. – 2) bei etwas fest beharren, importune, Cic.: crudelitati, Tac.: m. folg. Infin., flagitare Cornutum, ut etc., Cic.: sequi, Cic.: orare dictatorem, Liv. – 3) Anstand nehmen = zweifeln, in reliquis rebus, Cic. Acad. 2, 107. – / Vgl. für das Perf. den Artikel insto.

    lateinisch-deutsches > insisto

  • 19 domatio

        Domatio, Actus ipse domandi. Dontement.

    Dictionarium latinogallicum > domatio

  • 20 expeditus

    [st1]1 [-] expĕdītus, a, um: part. passé de expedio. - [abcl][b]a - peu embarrassé, débarrassé, dégagé (au pr. et au fig.). - [abcl]b - légèrement équipé, ingambe, dispos, prêt, disponible. - [abcl]c - aisé, facile. - [abcl]d - qu'on se procure facilement; simple, sans apprêts.[/b]    - expediti (milites): soldats armés à la légère (ayant leurs armes, mais pas de bagages).    - expedito loco: dans un lieu dégagé (facile d’accès).    - expeditus, a, um: à l’aise, sans bagages, armé à la légère.    - expedita manus: troupe légère.    - via expeditior: route plus aisée.    - in expedito esse: être tout prêt, être sous la main ou être facile à faire. [st1]2 [-] expĕdītŭs, ūs, m.: expédition, armée.
    * * *
    [st1]1 [-] expĕdītus, a, um: part. passé de expedio. - [abcl][b]a - peu embarrassé, débarrassé, dégagé (au pr. et au fig.). - [abcl]b - légèrement équipé, ingambe, dispos, prêt, disponible. - [abcl]c - aisé, facile. - [abcl]d - qu'on se procure facilement; simple, sans apprêts.[/b]    - expediti (milites): soldats armés à la légère (ayant leurs armes, mais pas de bagages).    - expedito loco: dans un lieu dégagé (facile d’accès).    - expeditus, a, um: à l’aise, sans bagages, armé à la légère.    - expedita manus: troupe légère.    - via expeditior: route plus aisée.    - in expedito esse: être tout prêt, être sous la main ou être facile à faire. [st1]2 [-] expĕdītŭs, ūs, m.: expédition, armée.
    * * *
        Expeditus, penul. prod. Nomen ex participio. Caesar. Prest et appareillé.
    \
        Expeditus et paratus. Cic. Qui est bien en poinct et en ordre.
    \
        Expeditus, solutus, liber, nulla re implicatus. Cic. Qui est à delivrè.
    \
        Expeditum facere aliquem. Plaut. Delivrer, Despescher.
    \
        Expedita coena. Plin. Court et legier soupper.
    \
        Expediti equites. Sallust. Chevaulx legiers, Gensdarmes prests, Sans bagage.
    \
        Expedita excusatio esset. Cic. Il seroit aisé de s'excuser.
    \
        Iaculum expeditum. Horat. Jecté, Dardé.
    \
        Expeditum iter. Cic. Chemin ouverte et à delivrè, ou aisé.
    \
        Expeditior labor. Colum. Moins difficile, Plus aisé.
    \
        Expedita legio, Expeditus exercitus, Expedita subsidia. Liu. Cic. Qui ne meinent point grand bagage.
    \
        Expedita negotia. Cic. Affaires nets, Qui ne sont point rouillez et enveloppez.
    \
        Expeditior tutiorque ratio domandi est. Colum. Plus facile.
    \
        Expeditissimus reditus ad caelum. Cic. Sans aucun empeschement.
    \
        Expeditior et celerior remuneratio. Cic. Plus facile.
    \
        Expeditissimum vnguentum. Plin. Tost faict et appresté, et facile à faire.
    \
        In expedito positum. Quintil. Tout prest et appareillé, Bien aisé à faire.

    Dictionarium latinogallicum > expeditus

См. также в других словарях:

  • Durand Line — The red line between Afghanistan and Pakistan is called the Durand Line, named after British Foreign Secretary Mortimer Durand in 1893. The Durand Line (Pashto: د ډیورنډ کرښه) refers to the porous internation …   Wikipedia

  • Michael Ratner — in front of the US Supreme Court Michael Ratner (born 1943, Cleveland, Ohio) is an attorney, president of the Center for Constitutional Rights (CCR), a non profit human rights litigation organization based in New York, New York and president of… …   Wikipedia

  • Te spùo so 'na recia — Infobox Album Name = Te spùo so na recia Artist = Catarrhal Noise Type = Album Released = 2004 Recorded = 2004 Genre = Heavy metal Hard rock Crossover Comedy rock Length = Label = Marco Forieri Marengo Bros. Producer = Catarrhal Noise Herman… …   Wikipedia

  • Ali Salimi — (PerB|علي سليمي), born in 1922 in Baku, was an Iranian musician, composer and tar player. He had been based in Tehran for the last few decades where he made significant contribution to promotion and development of Azeri music.Many years before… …   Wikipedia

  • Gumal Pass — or Gomal Pass Mountain pass, southern North West Frontier Province, Pakistan. Lying along the Gumal River valley in the Sulaiman Range, it is the most important pass between the Khyber and Bolan passes, and connects Ghazni in eastern Afghanistan… …   Universalium

  • Guicciardini, Francesco — ▪ Italian historian and statesman born March 6, 1483, Florence died May 22, 1540, Santa Margherita a Montici, near Florence       Florentine statesman, diplomat, and historian, author of the most important contemporary history of Italy, Storia d… …   Universalium

  • Gumal River — ▪ river, Central Asia       river that rises in eastern Afghanistan near Sarwāndī on the Khumbur Khūlē Range and enters western Pakistan near Domandi, being joined there by the Kundar River. Further joined by the Wāna Toi and Zhob rivers, it… …   Universalium

  • philosophy, Western — Introduction       history of Western philosophy from its development among the ancient Greeks to the present.       This article has three basic purposes: (1) to provide an overview of the history of philosophy in the West, (2) to relate… …   Universalium

  • No. 125 Squadron RAF — No. 125 (Newfoundland) Squadron RAF Active Country United Kingdom Branch …   Wikipedia

  • Gomal-Pass — xBWxxxxxx Gomal Pass Talorte Ghazni Tānk …   Deutsch Wikipedia

  • Renaissance philosophy outside Italy — Stuart Brown Italy might justly be described as the home of Renaissance philosophy. Many of the important cultural developments of the period originated in Italy and only gradually spread north and west to other countries. But each of the other… …   History of philosophy

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»